logo teho 100x297 grå hemsida png

2015

Regelverket som styr hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning har ansetts vara så förmånligt att en utredning tillsatts för att se över reglerna, likväl är det många företagare som inte känner till 3:12-reglerna. Vi försöker reda ut begreppen!

I den enskilda firman, där de allra flesta startar sin verksamhet, beskattas hela vinsten som en helt vanlig lön med tillhörande löneskatt och sociala avgifter. Detta går bra så länge bolaget är litet och gör relativt små vinster, efterhand som bolaget växer kan vinsten komma att bli allt för stor och många råkar då ut för höga skatter. Det är då(eller helst precis innan) som aktiebolagets struktur kan ge stora fördelar.

I aktiebolaget finns möjligheten att precis som vanligt ta ut lön men också att ta ut företagets eventuella vinst i form av utdelning. Denna utdelning beskattas i ett fåmansbolag i normalfallet som lön. Utdelning upp till en viss gräns beskattas dock som inkomst av kapital med endast 20 % beskattning(30 % på 2/3 av utdelningen).

Förenklingsregeln

Enligt förenklingsregeln som är den vanligast använda så kan du ta ut lågbeskattad utdelning upp till ett schablonbelopp. För beskattningsåret 2015 gäller 156 475kr(2,75IBB) och för beskattningsåret 2016 159 775kr(2,75 IBB).

Huvudregeln

Huvudregeln ställer något högre krav på löneuttaget än förenklingsregeln men kan i sin tur generera ett högre utdelningsbelopp, den baseras på bolagets löneunderlag. Om du uppfyller kraven för att få nyttja huvudregel så kan du använda 50 % bolagets löneunderlag som gränsbelopp för den lågbeskattade utdelningen.

För utdelning under 2016 måste du som ägare eller närstående ta ut en lön under 2015 på minst 6 IBB (348 600 kr) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 9,6 IBB (557 760 kr).

Att tänka på

Om du väljer att inte ta utdelning så sparas gränsbeloppen så att du kan ta lågbeskattad utdelning följande år, glöm bara inte att reglerna som sagt står under utredning och kan därför att komma att förändras.

Tjänstepension är också en viktig del i upplägget med utdelningar då inkomstslaget kapital inte är pensionsgrundande och du därför bör öka tjänstepensionsbetalningarna för att väga upp denna förlust av den allmänna pensionen.

Det finns även ett maxbelopp som innebär att du inte kan beskattas i inkomstslaget tjänst för mer än 90 IBB med anledning av utdelning. Över detta belopp beskattas du i inkomstslaget kapital med en skattesats på 30 %.

Läs hela inlägget »

Idag är det den 17 november och det betyder att det är hög tid att se över årets insättningar till tjänstepensionen!

Avsättning till tjänstepension är ett mycket bra sätt att utnyttja ditt företags avdragsrätt till fullo. Om du har utrymme kvar är det dags att göra en extra insättning. Avsättningar till tjänstepension är avdragsgilla upp till 35 % av lönen, dock högst 10 prisbasbelopp dvs. 455 000 kronor för 2015.

Vid t.ex. avgångspensionering eller ändrad pensionsålder kan kompletteringsregeln användas som kan medge ett ännu högre avdrag.

Viktigt att komma ihåg är att inbetalningen ska vara ditt pensionsbolag till handa innan den siste december för att bli avdragsgill under 2015!

Läs hela inlägget »

Den förste januari 2016 träder nya regler om personalliggare för byggbranschen i kraft. Som alltid med personalliggare är syftet att stoppa skattefusk men vad får detta för konsekvenser för mindre företag? Dessa nya regler kommer att påverka företag inom byggbranschen, men också näringsidkare inom andra branscher och bostadsrättsföreningar.

I framtiden ska alla byggarbetsplatser där kostnaden för byggverksamheten överstiger fyra prisbasbelopp(för 2016 gäller 177 200kr) exklusive moms, och där beställaren INTE är en privatperson, förses med en elektronisk personalliggare och vara föremål för inspektioner från skatteverket. Ansvaret för att tillhandahålla denna utrustning för elektronisk personalliggare vilar på byggherren, alltså i många fall beställaren.

Detta innebär att såväl byggföretag som företag inom andra näringsgrenar och till och med bostadsrättsföreningar kan bli skyldiga att tillhandahålla denna utrustning. I praktiken kommer det dock bli möjligt att skriftligen avtala över detta ansvar på lämpligt byggföretag som utför arbetet, av rent praktiska skäl.

Även om byggherren ansvarar för utrustningen så är det företaget som utför byggtjänsten(och ALLA byggrelaterade tjänster lossning och lastning undantaget) som är skyldiga att se till att deras personal är uppskriven i personalliggaren. Byggherren har här endast ansvar för att tillhandahålla utrustningen och se till att dennes egna anställda är uppskrivna. Den som omfattas av dessa regler är även skyldig att spara alla uppgifter i två år efter kalenderårets utgång. Denna skyldighet kan från utförarens sida enligt avtal överlåtas till byggherren som tillhandahållit utrustningen.

Utöver att tillhandahålla personalliggare så vilar det även på byggherren att anmäla startdatum och slutdatum för arbetet på byggarbetsplatsen till skatteverket.

Som tidigare nämnt gäller dessa regler inte för de byggarbetsplatser där en privatperson bygger för eget bruk och inte heller om kostnaden är mindre en fyra prisbasbelopp(för 2016 gäller 177 200kr).

Läs mer om de nya reglerna hos skatteverket.

Läs hela inlägget »

Då två eller flera kompanjoner väljer att bilda ett bolag tillsammans så känner de oftast varandra sedan tidigare, detta gör att man i många fall skippar att teckna det ack så viktiga kompanjonavtalet.

Vi, som alla andra självutnämnda experter inom företagande, vill alltid rekommendera våra kunder att se kompanjonavtalet som ett skydd för vänskapen och inte en misstroendeförklaring som riskerar den. Genom att teckna ett väl formulerat kompanjonavtal som är anpassat efter er verksamhet minskar ni inte bara konsekvenserna av en konflikt utan även risken för att en ska uppstå.

Utformningen och vad som bör ingå i ett kompanjonavtal är naturligtvis beroende på verksamheten. Ett mindre tjänsteföretag kan klara sig med ett enkelt avtal men ett nystartat tillväxtföretag bör och ska ta in extern hjälp för att säkerställa framtiden. Ett lyckat kompanjonavtal är inte bara ett dokument med regler företagarna ska följa, utan en process ett nybildat kompanjonskap går igenom för att skapa samförstånd och trygga framtiden.

Almi Företagspartner har hjälp tusentals av nystartade företag, deras checklista för kompanjonavtalet är ett gott underlag i processen med att ta fram ett kompanjonavtal som håller i många år framöver.

http://www.almi.se/PageFiles/28077/Checklista%20kompanjonskap.pdf

Läs hela inlägget »

Svenska företag som erbjuder leasingavtal ligger på med mer marknadsföring än någonsin tidigare för att få företagare att välja tjänstebil framför privat bil, och det gör de rätt i.

Dagens låga räntor gör nämligen att kostnaderna för att ha leasingbil är mycket låga. Många gånger kan det vara billigare att ha tjänstebil än privat bil och framförallt kan det frigöra kapital som kan investeras i verksamheten.

Allt förmånligare att välja tjänstebil
 

Läs hela inlägget »